Vad är ett dop?
Begreppet dop blandas ofta ihop med namnceremoni. Att någon döps har ingenting att göra med att barnet i fråga tilldelas ett namn. Istället är dopet en i grunden religiös ceremoni som inviger barnet som medlem i Svenska kyrkan.
Det är dock inte ovanligt att även personer utanför kristendomen döper sitt barn. För många är dopet en vacker tradition och en möjlighet att samla hela släkten för en trevlig stund tillsammans, snarare än en trosförklaring.
Hur går ett dop till?
Ett klassiskt dop äger rum i kyrkan, antingen under söndagsgudstjänsten eller på privat tid. Det är dock inte ovanligt att utföra ceremonin på annan, valfri plats.
Vanligast är att föräldrar väljer att döpa sitt barn vid 4-5 månaders ålder, men det är en smaksak. Ett dop kan genomförs i vilken ålder som helst. En del vill göra det direkt efter födseln, andra vill låta barnet växa upp och bestämma själv i vuxen ålder.
Själva dopceremonin består av sång, böner och att hälla vatten på barnets panna som en symbol för livet. Prästen tillkännager eventuella gudföräldrar och ger sedan barnet ett dopljus som gåva. Dopet har standardiserat upplägg och innehåll, men går att anpassa om föräldrarna vill. Barnet som döps behöver inte göra något.
Det är vanligt att fortsätta firandet med en privat mottagning efter dopceremonin. Det blir ofta som ett slags kalas med plockmat, fika och presentöppning tillsammans med släkt och vänner.